jag vill faktiskt...KLAGA!
I sverige så tycker vi om att klaga, och vi försöker hitta så mycket som möjligt som vi kan klaga på. Det roliga är då åxå att i samma andetag så säger vi: Jag vill ju inte klaga...MEN... Så vi försöker få det att låta som att vi verkligen försöker låta bli att klaga men nu kan vi verkligen inte låta bli utan måste bara klaga just den här gången... Fast det e ju såklart bara en dålig fasad..i verkligheten så älskar ju vi svenskar att klaga. Och vi klagar på ALLT; Att allt är så dyrt, att det regnar för mycket, att det blåser för mycket, att det är för varmt, att det är för kallt, att bussen "alltid" är försenad, att bankomaten bara kan ge ut 500-lappar, att det är så stressigt, att man har för lite pengar, att man har för mycket pengar.... OKej, den där sista var kanske för mycket. Ska väl erkänna att jag aldrig hört nån klaga att de har för MYCKET pengar...men det skulle säkert kunna hända..och på fullaste allvar.
Jag läste i tidningen för några dagar sedan att det hade blivit tittarstorm efter att en nyhetsuppläsare i svt hade odlat mustasch som han inte brukade ha. Och massa människor hade ringt in efter 18-nyheterna och klagat på hur han såg ut...så när det var dags för 21-nyheterna hade han rakat av sig mustaschen igen.
Jag undrar hur folk tänker... Vem sitter hemma i tv soffan och anser sig ha rätten att ringa in till tv och bestämma hur han som läser upp nyheterna ska se ut? Hur kommer man ens på tanken att ringa in och KLAGA på nått sånt?? Jag tyckte inte heller han passade så bra i mustasch...men jag skulle ju aldrig tänka att jag har rätt att bestämma över någon annan bara för att jag sitter och tittar på honom. Och lika väl som det finns de som inte tyckte det var snyggt, så fanns det ju säkert de som tyckte det var jättesnyggt...smaken e som baken!
Läste nu idag att SJ hade haft lite kaos igår. Pga åska så hade strömmen slagits ut och ett fullsatt X2000 på väg mot sthlm hade stått stilla i 3 timmar, och det var jättevarmt och nån hade svimmat mm. Och direkt så ska alla KLAGA på hur DÅLIGT SJ är. HALLÅ??? vad tänker ni med? ja det är klart att det är tråkigt när sånt heller och jag skulle inte tycka det var så kul att sitta fast i ett tåg i 3 timmar. Men det händer!! Saker går sönder..det är ju bara att acceptera. Annars får man köpa sig en häst och ta sig fram med alltid...fast vad händer när den trampar snett och inte kan användas längre? vem klagar man på då? Tänk på alla gånger ni har åkt tåg innan och det har funkat! Nu kaske jag har åkt lite mer tåg än vad medel-svensson gör. Men jag har oftare kommit fram i tid än vad jag har varit försenad.
När jag var på stationen i gbg igår så skulle jag låsa in mina väskor i ett skåp. Det var mitt på dagen och väldigt mycket folk nere runt skåpen. jag hade bara en hundralapp och var tvungen att gå och växla den. HIttade 2 växlingsautomater men den ena var trasig och framför den andra stog en tjej och försökte få den att ta emot hennes skrynkliga 20-lappar. Ställde mig i kön och väntade och höll tummarna för att automaten skulle ta emot hennes skrynkel-lappar nu på 15:e försöket. =) Bakom mig kommer det en kvinna i 45-års åldern. Och börjar DIREKT att klaga: "Åh, det är väl bara typiskt att det inte ska fungera..det gör det ju aldrig...och nu är det semestertider och man e stressad och det är så mycket folk och då så fungerar det inte. Det är ju så jä'vla dåligt...varför fins det ingen som kan fixa detta så man kan få växla sina jävla pengar" mm. Själv stog jag och tänkte att det är ju bra att den ena växlingsautomaten fungerar iallafall... =)
Det är väl klart att man ska få klaga när nått inte är som det ska vara. Men man måste ju välja sina stunder tycker jag. Och man måste åxå inse att man inte är ensam i världen och när man ser att folk gör så gott de kan då finns det inget att klaga på även fast SJ:s tåg fastnade i 3 timmar...vad skulle de göra?! De jobbade säkert häcken av sig för att lösa det...men det är det ingen som tänker på...
Och vilket tråkigt liv man måste leva om man hela tiden ser allting som problem som man måste kommentera! Är glaset halvtomt eller halvfullt...det är ju bara att välja. Jag vill försöka se det som halvfullt...det blir man gladare av!
Så försök sluta att klaga på onödiga saker och se det positiva i saker ioch ting istället...DET vill jag klaga på! =)
This is Mattiaz signing out (...from Bjärnum... =) )
Jag läste i tidningen för några dagar sedan att det hade blivit tittarstorm efter att en nyhetsuppläsare i svt hade odlat mustasch som han inte brukade ha. Och massa människor hade ringt in efter 18-nyheterna och klagat på hur han såg ut...så när det var dags för 21-nyheterna hade han rakat av sig mustaschen igen.
Jag undrar hur folk tänker... Vem sitter hemma i tv soffan och anser sig ha rätten att ringa in till tv och bestämma hur han som läser upp nyheterna ska se ut? Hur kommer man ens på tanken att ringa in och KLAGA på nått sånt?? Jag tyckte inte heller han passade så bra i mustasch...men jag skulle ju aldrig tänka att jag har rätt att bestämma över någon annan bara för att jag sitter och tittar på honom. Och lika väl som det finns de som inte tyckte det var snyggt, så fanns det ju säkert de som tyckte det var jättesnyggt...smaken e som baken!
Läste nu idag att SJ hade haft lite kaos igår. Pga åska så hade strömmen slagits ut och ett fullsatt X2000 på väg mot sthlm hade stått stilla i 3 timmar, och det var jättevarmt och nån hade svimmat mm. Och direkt så ska alla KLAGA på hur DÅLIGT SJ är. HALLÅ??? vad tänker ni med? ja det är klart att det är tråkigt när sånt heller och jag skulle inte tycka det var så kul att sitta fast i ett tåg i 3 timmar. Men det händer!! Saker går sönder..det är ju bara att acceptera. Annars får man köpa sig en häst och ta sig fram med alltid...fast vad händer när den trampar snett och inte kan användas längre? vem klagar man på då? Tänk på alla gånger ni har åkt tåg innan och det har funkat! Nu kaske jag har åkt lite mer tåg än vad medel-svensson gör. Men jag har oftare kommit fram i tid än vad jag har varit försenad.
När jag var på stationen i gbg igår så skulle jag låsa in mina väskor i ett skåp. Det var mitt på dagen och väldigt mycket folk nere runt skåpen. jag hade bara en hundralapp och var tvungen att gå och växla den. HIttade 2 växlingsautomater men den ena var trasig och framför den andra stog en tjej och försökte få den att ta emot hennes skrynkliga 20-lappar. Ställde mig i kön och väntade och höll tummarna för att automaten skulle ta emot hennes skrynkel-lappar nu på 15:e försöket. =) Bakom mig kommer det en kvinna i 45-års åldern. Och börjar DIREKT att klaga: "Åh, det är väl bara typiskt att det inte ska fungera..det gör det ju aldrig...och nu är det semestertider och man e stressad och det är så mycket folk och då så fungerar det inte. Det är ju så jä'vla dåligt...varför fins det ingen som kan fixa detta så man kan få växla sina jävla pengar" mm. Själv stog jag och tänkte att det är ju bra att den ena växlingsautomaten fungerar iallafall... =)
Det är väl klart att man ska få klaga när nått inte är som det ska vara. Men man måste ju välja sina stunder tycker jag. Och man måste åxå inse att man inte är ensam i världen och när man ser att folk gör så gott de kan då finns det inget att klaga på även fast SJ:s tåg fastnade i 3 timmar...vad skulle de göra?! De jobbade säkert häcken av sig för att lösa det...men det är det ingen som tänker på...
Och vilket tråkigt liv man måste leva om man hela tiden ser allting som problem som man måste kommentera! Är glaset halvtomt eller halvfullt...det är ju bara att välja. Jag vill försöka se det som halvfullt...det blir man gladare av!
Så försök sluta att klaga på onödiga saker och se det positiva i saker ioch ting istället...DET vill jag klaga på! =)
This is Mattiaz signing out (...from Bjärnum... =) )
Gay och stolt?!
Runt om i världen så pågår just nu väldigt många pride-festivaler. Stockholm pride (som dessutom i år är euro-pride) kommer snart att gå av stapeln.
Jag har aldrig varit ett stort fan av pride...tyckte det mest varit ett jippo som istället för att höja toleransen mest bara spär på fördommarna som redan finns ute i landet om homosexuella. Jag var i sthlm 2 år då det var pride utan att besöka den överhuvudtaget, och när man berättade det för folk (läs andra homosexuella) så var det många som blev chokade (jag bokstavligt talat) Precis som att man MÅSTE gå på pride bara för att man är bög?!!
Första gången jag var på pride var 2005..men det var för att vi uppträdde första dagen med satur day night fever. Så jag var bara inne i parken den kvällen och lyssnade på det som var efter oss, vilket i och för sig var kul. Bra konsert liksom. Men sen var det inte mer med det. Jag åkte ner till skåne över helgen och "missade" resten av pride, men det var inget jag var speciellt ledsen över.
Förra sommaren så vad jag "hemma" i stockholm under pride veckan. Tänkte att det kunde ju vara kul att se paraden, eftersom jag aldrig gjort det tidigare, och se om mina förutfattade meningar om den stämde. Jag hade nämligen den bilden man får av media hur paraden är. "Bara" en massa (förlåt uttrycket) fjollor i mini-shorts och rosa boa runt halsen som stutsar runt på ett bilflak till schlager musik...eller hysteriska transor i vansinniga kreationer...alltså bara så hysteriskt och "fjoll-bögigt" som möjligt. Man kan väl säga att jag hade ganska fel. Visst fanns det en och annan rosa fjoll-troll och hysteri-transa, men mest av allt så var det vanliga normala människor som tågade förbi. Med plakat och banderoller. Det var faktiskt väldigt fint att se. Gay-poliserna, Stolta föräldrar, Positiva Gruppen Mfl. Efter att ha tittat på paraden en stund så gick jag och min dåvarande pojkvän in och med i paraden. Vi hamnade bakom banderollen: Regnbågsföräldrar..och jag måste erkänna att det var en ganska så cool känsla att gå hand i hand med den man var kär i, upp längs hela Hornsgatan där 1000-tals människor stod och tittade på och applåderade längs hela vägen, och man fick bara vara som man är. För säga vad man vill, och hur långt vi än har kommit med att bli accepterade, så tänker man sig ändå alltid lite för när man går hand i hand med en kille på stan. Man släpper händerna om man e på väg att möta några som ser ut att inte vara så accepterande (kanske en fördom i sig från homosexuellas sida...men man vågar ju inte chansa...). Så det var en häftig känsla att gå där och slappna av.
Efter det så var jag inne i prideområdet åxå en dag (en kompis hade en konsert) och det var trevligt. Men inget speciellt.
Min syn om pride hade på ett sätt blivit bättre, men på ett annat sätt konstaterat det jag redan tänkte om pride.
Att det kommer en massa homosexuella till pride från hela landet är ju självklart, och det är jättebra att homosexuella uppmärksammas, men det känns som att det är mer för att festa och ragga än för att göra så att det blir helt accepterat att va homosexuell i dagens samhälle. Vad händer sen när de åker tillbaka hem till sina mindre städer och kommer på jobbet på måndag... berättar de att de varit i stockholm på pride..? Att de har träffat världens gulligaste kille som ska komma och hälsa på veckan efter?? Eller går de tillbaka till att ha det som det var innan...om ingen frågar..så berättar jag inget heller..?? Och vad hjälper det då om man var på pride?? ingenting tycker jag.
Pride ska väl vara till för att uppmärksamma att vi fortfarande har en bit kvar till ett jämnställt samhälle? Inte bara vara en stor fest för homosexuella? (Om man nu vill vara som alla andra...varför ha en fest för sig själva?!)
Jag vet att det mycket är medias vinkel på hela festivalen som är fel. Det är klart att de väljer att sätta in en bild på en halvnaken rå sminkad kille som satt på rosa vingar på ryggen och tillhörande faghag än en bild på två "vanliga" killar eller tjejer som går hand i hand, men det är så synd. Känns som att man måste komma på ett sätt att ändra på det. Hur har jag inte kommit på än...återkommer!=)
Jag hade en disskution med en kompis om pride för ett tag sedan. Vi var överens om att medias vinkling är lite fel, men han tyckte att det är bra så länge man får en reaktion. Om Ulla och Nisse sitter hemma i sin stuga och ser ett reportage om Pride på Tv och blir upprörda så blir det iallafall en reaktion om än negativ... men jag är av en annan åsikt. Jag tror inte att man kan förändra folks åsikter genom negativa reaktioner. Jag tror mer på att visa att homosexuella är precis som alla andra. Inget konstigt alls. För det handlar ju om okunskap!
Pride betyder ju stolthet och det är klart att man ska vara stolt. Men jag tycker att de har fått det lite om bakfoten. De pratas så mycket om att man ska vara stolt för att man e homosexuell. Varför då?? Jag vill inte vara stolt för att jag är homosexuell. Varför ska jag vara det?? Heterosexuella går väl inte runt och tänker att de är stolta för att de är streighta?? Din homosexuelitet gör dig ju inte till den du är?! Det är bara en liten del av dig! Jag vill vara stolt för att jag är jag..för att jag är den människan jag är. Sen vem jag blir kär i spelar ingen roll alls!!
Det är en sån värld jag vill leva i. Där alla får vara som de vill..och vara stolta över sig själva!
This is Mattiaz signing out.
Jag har aldrig varit ett stort fan av pride...tyckte det mest varit ett jippo som istället för att höja toleransen mest bara spär på fördommarna som redan finns ute i landet om homosexuella. Jag var i sthlm 2 år då det var pride utan att besöka den överhuvudtaget, och när man berättade det för folk (läs andra homosexuella) så var det många som blev chokade (jag bokstavligt talat) Precis som att man MÅSTE gå på pride bara för att man är bög?!!
Första gången jag var på pride var 2005..men det var för att vi uppträdde första dagen med satur day night fever. Så jag var bara inne i parken den kvällen och lyssnade på det som var efter oss, vilket i och för sig var kul. Bra konsert liksom. Men sen var det inte mer med det. Jag åkte ner till skåne över helgen och "missade" resten av pride, men det var inget jag var speciellt ledsen över.
Förra sommaren så vad jag "hemma" i stockholm under pride veckan. Tänkte att det kunde ju vara kul att se paraden, eftersom jag aldrig gjort det tidigare, och se om mina förutfattade meningar om den stämde. Jag hade nämligen den bilden man får av media hur paraden är. "Bara" en massa (förlåt uttrycket) fjollor i mini-shorts och rosa boa runt halsen som stutsar runt på ett bilflak till schlager musik...eller hysteriska transor i vansinniga kreationer...alltså bara så hysteriskt och "fjoll-bögigt" som möjligt. Man kan väl säga att jag hade ganska fel. Visst fanns det en och annan rosa fjoll-troll och hysteri-transa, men mest av allt så var det vanliga normala människor som tågade förbi. Med plakat och banderoller. Det var faktiskt väldigt fint att se. Gay-poliserna, Stolta föräldrar, Positiva Gruppen Mfl. Efter att ha tittat på paraden en stund så gick jag och min dåvarande pojkvän in och med i paraden. Vi hamnade bakom banderollen: Regnbågsföräldrar..och jag måste erkänna att det var en ganska så cool känsla att gå hand i hand med den man var kär i, upp längs hela Hornsgatan där 1000-tals människor stod och tittade på och applåderade längs hela vägen, och man fick bara vara som man är. För säga vad man vill, och hur långt vi än har kommit med att bli accepterade, så tänker man sig ändå alltid lite för när man går hand i hand med en kille på stan. Man släpper händerna om man e på väg att möta några som ser ut att inte vara så accepterande (kanske en fördom i sig från homosexuellas sida...men man vågar ju inte chansa...). Så det var en häftig känsla att gå där och slappna av.
Efter det så var jag inne i prideområdet åxå en dag (en kompis hade en konsert) och det var trevligt. Men inget speciellt.
Min syn om pride hade på ett sätt blivit bättre, men på ett annat sätt konstaterat det jag redan tänkte om pride.
Att det kommer en massa homosexuella till pride från hela landet är ju självklart, och det är jättebra att homosexuella uppmärksammas, men det känns som att det är mer för att festa och ragga än för att göra så att det blir helt accepterat att va homosexuell i dagens samhälle. Vad händer sen när de åker tillbaka hem till sina mindre städer och kommer på jobbet på måndag... berättar de att de varit i stockholm på pride..? Att de har träffat världens gulligaste kille som ska komma och hälsa på veckan efter?? Eller går de tillbaka till att ha det som det var innan...om ingen frågar..så berättar jag inget heller..?? Och vad hjälper det då om man var på pride?? ingenting tycker jag.
Pride ska väl vara till för att uppmärksamma att vi fortfarande har en bit kvar till ett jämnställt samhälle? Inte bara vara en stor fest för homosexuella? (Om man nu vill vara som alla andra...varför ha en fest för sig själva?!)
Jag vet att det mycket är medias vinkel på hela festivalen som är fel. Det är klart att de väljer att sätta in en bild på en halvnaken rå sminkad kille som satt på rosa vingar på ryggen och tillhörande faghag än en bild på två "vanliga" killar eller tjejer som går hand i hand, men det är så synd. Känns som att man måste komma på ett sätt att ändra på det. Hur har jag inte kommit på än...återkommer!=)
Jag hade en disskution med en kompis om pride för ett tag sedan. Vi var överens om att medias vinkling är lite fel, men han tyckte att det är bra så länge man får en reaktion. Om Ulla och Nisse sitter hemma i sin stuga och ser ett reportage om Pride på Tv och blir upprörda så blir det iallafall en reaktion om än negativ... men jag är av en annan åsikt. Jag tror inte att man kan förändra folks åsikter genom negativa reaktioner. Jag tror mer på att visa att homosexuella är precis som alla andra. Inget konstigt alls. För det handlar ju om okunskap!
Pride betyder ju stolthet och det är klart att man ska vara stolt. Men jag tycker att de har fått det lite om bakfoten. De pratas så mycket om att man ska vara stolt för att man e homosexuell. Varför då?? Jag vill inte vara stolt för att jag är homosexuell. Varför ska jag vara det?? Heterosexuella går väl inte runt och tänker att de är stolta för att de är streighta?? Din homosexuelitet gör dig ju inte till den du är?! Det är bara en liten del av dig! Jag vill vara stolt för att jag är jag..för att jag är den människan jag är. Sen vem jag blir kär i spelar ingen roll alls!!
Det är en sån värld jag vill leva i. Där alla får vara som de vill..och vara stolta över sig själva!
This is Mattiaz signing out.
